Nu har det som inte får hända, hänt: jag har skurit mig i tummen, och inte ett litet hack, nej, jag gör saker och ting ordentligt. Med den största kniven jag har blev det ett djupt sår på ca. 1.5 cm, jag till och med förstörde nageln. Det, i och för sig, var inte det värsta, nej, det värsta var att det var tummen på högerhanden som blev skadad-virk-handen (stick-handen oxå, för den delen). Jag har försökt att virka utan att hålla i virknålen med tummen- men det gick inget vidare. Provade att sticka lite, men det var samma sak där. Härmed konstateras att människan (åtminstone jag) är rätt handikappad utan tumme. Jag som hade ångest förut, för att inte hinna göra tillräckligt mycket till utställningen... den har ju inte lättat nu, direkt. Men, som jag brukar säga: det är en mening med allt som händer, även om man inte inser det just för tillfället.
Jag pratade med pojkvännen idag och det visade sig att han oxå, igår, hade gjort illa höger hand. Är inte det kusligt?
Tur för honom att han inte stickar och virkar.
För övrigt så har jag äntligen lagt in en besöksräknare på bloggen- jag trodde det skulle vara svårt, men det var det inte. Klapp på axeln.